Det strålar en stjärna för underligt blid
I öster på himlen hon står,
Hon lyst över världenes oro och strid
I nära två tusenda år,
När dagen blir mörk och när snön faller vit
Då skrider hon närmre, då kommer hon hit
Och då vet man att snart är det jul.

Ty julen är härlig för stora och små
Är glädje och ljuvaste frid,
Är klappar och julgran och ringdans också
Är lycka oändligen blid,
Är ljust, allas ögon då stråla som bäst
Och stjärnorna tindra som mest
Och där ljuset är, där är det jul.